Apropå mitt tidigare inlägg om Highlight på språklig makeover. Skrivet 13 maj 2023
Att språkbruket skiftar med åldern är väl naturligt, men att använda engelska ord och uttryck har eskalerat sen sist. Det händer varje dag att jag frågar vad betyder det?” och börjar googla. Det är ett så effektivt sätt att markera generationsklyftor. Jag retar mig inte längre, men jag känner mig utanför. Det är väl det som är meningen? Särskilt i P3-program, får jag en känsla av att man är oerhört angelägen att markera ålder med språket och sättet att prata. När affärer och institutioner tar efter ger det mer ett löjets skimmer. Är det likadant i andra länder tro? Det finns ju faktiskt en fara i att tro att man behärskar engelskan även på djupet om man blandar in engelska ord och uttryck i svenskan.
Är kronolekt, det vill säga språkbruk knutet till ålder, mer tydligt numera?
Så här skrev jag 24 november 2005:
Highlight på språklig makeover.
Kan jag få credit för att jag visar på highlights i språket. Svenskan stylas och hypas med engelska uttryck till en pure språklig word makeover och kanske även crossover. Det har blivit en lifestyle att mixa uttryck. Förr var det enstaka ord jeans, juice etc men nu mixar man språken. Nu är det inte bara i talspråk utan i mer officiell svenska. I public service tv får programmen engelska namn, Cold cases etc. På Nationalmuseum läste jag text till en utställning, där man använde crossover helt naturligt i den svenska texten. Ibland förstärker man det svenska uttrycket med en översättning som om det svenska inte riktigt räcker. Det är väl no use att gnälla, bara gilla läget och tycka det är coolt. Det är intressant notice exempel, mejla gärna sådana.