Efter ett alltid lika givande besök i Älmhult och IKEA gick färden hemåt upp genom Småland. När vi åkte förbi Virserum ville jag kolla konsthallen. Sagt och gjort. Vi hittade först inte ingången och fick hjälp. Jag var ivrig och tog en genväg över det hala gräset och så låg jag där och skrek med en dinglande fot. Det blev en ambulanstur på tio mil till Västerviks sjukhus och operation. Efter två dagar dags att åka hem med betastöd och kryckor. Men jag hänger inte med mentalt. Ingenting är självklart längre, att inte kunna klara sig själv, tungt och jobbigt är det och ont gör det.
Tack alla proffsiga, vänliga människor i ambulansen, i operationssalen, på avdelningen osv.
Bild/er © Eva Atle Bjarnestam